Meny

Hemmaodlat

Bota din klimatångest

Bota din klimatångest

Känner du dig osäker på klimatförändringarna eller är du rent av orolig för hur klimatförändringarna kommer påverka dig i framtiden?

CSA Malmö

CSA Malmö

I vår andelsodling producerar vi grönsaker året om centralt i Malmö med hjälp av fiskar. Teckna en andel och få veckolevaranser av grönt.

Samarbete med Pauliskolan

Fem tekniknördar och växter - en vinnande kombination när Hemmaodlat samarbetade med Pauliskolan.

Under vintern/våren 2016/2017 hade vi i samband med vårt Malmö stad finansierade projekt “Bot mot klimatångest” elever från Pauliskolan varje onsdag på Hemmaodlat. Dessa elever läste ett fjärde år på Paulis tekniska program. Under tiden hos oss fick de en introduktion till hydroponisk odling. De satte upp mindre DWC system som de odlade i och vi hade lektioner i vad som får det att växa. Detta för att förbereda dem inför den stora uppgiften de hade, att koppla in arduinosensorer till vår CSA odling. Arduino är små kretskortsbaserade “datorer” som du kan koppla in olika sensorer till för att mäta olika saker. Med hjälp av programmering kan du sedan läsa av dessa värden och presentera dem i ett gränssnitt. Själv har jag inte jobbat speciellt mycket med Ardunio, men som tur var hade Andreas, vår CTO gedigen erfarenhet. Eleverna bloggade om sin tid hos oss på bloggen "Grabbarna grönt", kolla gärna in den.

Val av sensorer

Eftersom jag vet hur snabbt tiden går så ville jag att varje grupp skulle jobba igenom alla momenten först och sen eventuellt finjustera om det fanns tid. De två grupperna fick varsin sensor att koppla in:

  1. Flödessensor

  2. Ljussensor

Eftersom rör lätt kloggar igen och det är viktigt att vi byter ut vattnet ofta i ett akvaponiksystem så kändes det rätt med en flödessensor. Det krävdes dock en hel del justerade programatiskt innan värdena visade någorlunda rätt. Genom att fylla en hink med vatten under 15 sekunder så fick vi fram ett referensvärde att kalibrera sensorn mot.

Ljussensor

 Ljussensorer på plats

Växter bryr sig främst om ljus i PAR spektrumet. Det finns PAR sensorer att köpa, men eftersom dessa kostar en hel del så valde vi luxsensorer istället. Dessa mäter allt synligt ljus, och inte enbart det ljus som tas upp av växter. För oss är PAR dock intressant, framförallt om vi ska räkna ut DLI (mängden ljus under ett dygn som växter behöver). Därför använde vi vår PAR mätare som en referens för att omvandla Lux till PAR. Detta fungerade väldigt bra och var ett enkelt och billigt sätt att få värden i det format vi ville ha.

Lagring och presentation av data

Nu fick vi in data, men vi behövde skicka den till en dator lokalt för vidare bearbetning. Detta gjordes via Wifi protokollet som strulade i några veckor innan byte av utrustning fick rätt på det. För att vi skulle kunna göra något intressant, framförallt för att se data över längre tidsperioder så ville vi lagra datan. För enkel tillgång och bra säkerhet så sparade vi därför undan den i en molnbaserad SQL server på Google.

Nästa steg var att presentera datan i en dashboard på ett snyggt sätt. Eleverna fick först göra en skiss med Googles data studio och använde sedan tabeller och grafer för att presentera värdena på en hemsida lokalt. Vi hade även hoppats kunna presentera data från vårt andra övervakningssystem som loggar pH, Ec och temperatur men tiden sprang iväg. Förhoppningen är att en ny klass ska ta vid nu till hösten och fortsätta det arbete som dessa elever gjorde.

Examen

Efter ett halvår hos oss var det dags för dem att presentera sina examensarbeten och sammanfatta sin tid hos oss. Varje elev valde ett ämne som relaterade till hydroponik eller arduino/mjukvaruutveckling. Det var fantastiskt roligt att se hur mycket de utvecklats och allas presentationer höll hög klass. Här är ett par av dem:

Axel pratar om hydrokultur.

Love pratar om Arduino.

Varför är detta viktigt?

Data är bara intressant om man kan ta beslut utifrån den. Om vi ser tydliga trender så kan förutse problem innan de dyker upp. Vi kan även sätta upp övervakningssystem som säger till om något inte är som det ska. I större odlingar är det lätt hänt att man missar något och här kan sensorer vara en stor hjälp. Att tillsammans med data lägga in kvalitativa bedömningar gör att vi kan se vilka behov olika växter har. Som odlare bygger du upp en kunskapsdatabas, men genom detta arbetssätt så blir det lättare för fler att ta del av kunskapen. Sen är det givetvis oerhört viktigt att nya generationer blir inspirerade av vad som går att göra i den gröna sektorn.



Nyligen uppdaterade artiklar

Laddar