Meny

Hemmaodlat

Är min odling ekologisk?

För att kunna besvara den här frågan måste vi först fastställa vad det innebär att något är ekologiskt odlat.

Niklas Hjelm Av Niklas Hjelm

I Sverige kopplar vi oftast samman ekologiskt med KRAV märkt vilket är en certifiering där odlaren måste uppfylla vissa krav för att deras odling ska klassas som KRAV-märkt. Enligt nuvarande märkning gäller följande regler för växtodling:

  • du bevarar och stärker markens och det övriga ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga
  • du skyddar och utvecklar den biologiska och genetiska mångfalden i kulturlandskapet och i produktionen
  • du använder så lite fossila bränslen och andra icke förnybara resurser som möjligt
  • du undviker att använda naturfrämmande ämnen och minimerar utsläppen av föroreningar till den omgivande miljön
  • du minskar utsläppen av växthusgaser.

För hydroponisk odling får du enbart odla vattenväxter av någon anledning och akvaponik finns inte med, vilket kan uppfattas som rätt så omodernt. Det jag kommer försöka framhäva här är mina egna ståndpunkter som jag och Hemmaodlat försöker jobba enligt.

"Bara" en märkning

Viktigt att komma ihåg är det finns många organisationer som certifierar företag och att KRAV bara är en av många. Se aldrig en märkning som en absolut garanti på att allting är optimalt utan snarare som ett steg i rätt riktning. Det bästa du som konsument kan göra är att försöka sätta dig in i hur maten produceras och går det inte att hitta så är ett KRAV märke alltid ett bättre alternativ än inget. Som det ser ut nu så kommer vår CSA aldrig kunna kravmärkas även om vi gör den supereko och hållbar då nuvarande regelverk enbart tillåter odling av "vattenväxter" för hydroponik. Fördelen med just en CSA är att du som konsument kan besöka oss och få information om hur vi tar fram dina grönsaker, en fördel och en möjlighet att påverka.  

Vad betyder ekologiskt?

Jag tycker mer om det engelska ordet ”Organic” vilket säger en hel del om det praktiska utövandet av själva odlingen, för en odling kan vara organisk eller så kan den vara icke-organisk vilket i vårt fall innebär konstgjort, eller ”onaturligt”. Det går alltså att bruka jorden (odla växter) på mer eller mindre naturliga sätt där hållbarhet är en av de viktigaste grundpelarna. Naturen behöver inte vår hjälp för att producera växter. Alla växter är en del av kretsloppet och det är först när vi människor valt att gå utanför detta kretslopp och ta genvägar som problem har börjat uppstå och det blir en skillnad mellan den ”naturliga” och den ”onaturliga odlingen”, hållbart och icke-hållbart.

Balansräkningen måste stämma

Det är egentligen inte speciellt svårt att se vad som är hållbart och vad som inte är det. Allting handlar om att balansräkningen ska gå ihop i slutet mellan det som vi tar ur jorden och det vi tillsätter. Tar vi bort energi från en plats måste vi tillsätta den igen och här ser vi ofta den stora skillnaden. Är det vi tillsätter organiskt eller icke-organiskt?

Växter hämtar sin energi från solen och genom fotosyntesen så binds kolet i luften till kol i växtens biomassa, desto större växt desto mer bundet kol. Den klarar sig dock inte enbart på koldioxiden utan behöver även mineraler från marken för att kunna t.ex fotosyntesera vilket är en av växternas viktigaste funktioner. Dessa mineraler tas upp av växten och lagras i dess biomassa tills dess att vi antingen skördar eller att växten dör på platsen den växte och då återgår näringen till jorden igen. Om vi hela tiden skördar växter utan att tillsätta näring tillbaka till jorden så kommer jorden snabbt utarmas och det kommer inte växa något.

En ekologisk odling är levande

Oavsett om du odlar i jord, har en ekologiskt hydroponisk odling eller sysslar med akvaponik så är principen densamma. Du vill hålla mikroorganismer och andra nedbrytare såsom maskar glada genom att hela tiden mata dem med nytt organisk material. Detta då dessa bryter ner det organiska (organic igen) materialet vi tillsätter och omvandlar det till mineraler som växterna sen kan ta upp. När det organiska materialet inte går att bryta ner mer omvandlas det till humus (mullämnen) som fungerar som ett jordförbättringsmedlen genom att mediumet (jorden):

  • Får bättre struktur och kan hålla vatten och näring bättre.
  • Näringen frisläpps succesivt.
  • En levande jord är varmare vilket gynnar rotsystemen.

Mer humus gör högre CEC

Ni känner kanske igen en del av dessa egenskaper från artikeln om Biokol som liksom Humus har en hög Katjonbyteskapacitet(CEC). Precis som urinvånarna i Amazonas byggde upp sitt lager av humus med biokol så har vi i Europa byggt upp vårt lager av humus här genom att tillsätta organiskt material över längre tid, i alla fall tills det att konstgödseln introducerades på marknaden.

Konstgjort gödsel

Historien kring konstgödselns framtagande är både en framgångssaga och en tragedi beroende på vem du frågar. Istället för att tillämpa grundläggande odlingsprinciper som fungerat i tusentals år utan att skada omgivningen, med tekniker såsom marktäckning, gröngödsling, varierande växtföljd med polykulturer, så öppnade konstgödseln upp helt andra möjligheter.

Genom att vi hittade sätt att framställa de mineraler som växterna behöver på konstgjord väg hade vi hittat en genväg till större skördar vilket var alldeles utmärkt med tanke på den växande befolkningsmängden. Det finns dock några problem. Framställandet av kväve kräver fossila bränslen och fosfor utvinner vi främst från gruvor (båda ändliga resurser). Det som är typiskt för konstgödsel är just att den ofta är mineralbaserad, alltså att mineralerna utvinns ur gruvor. Tillskillnad mot organisk näring som inte är det.

Ingen levande jord

När konstgödsel används så behövs inte mikroorganismerna på samma sätt då växterna får den näring de behöver direkt. De behöver inte mellanhanden som omvandlar det organiska materialet, men de går också miste om många fördelar som mikrolivet ger såsom mer lucker jord från maskar kvävefixerande bakterier, mykorrhiza och skydd mot sjukdomar för att nämna några av de få vi känner till. Naturen och kretsloppet är inte anpassat för att stora mängder mineraler ska dumpas på ett stycke mark varje år och att samma gröda ska växa där. Brukas en mark för hårt så försvinner det organiska materialet och mängden salt ökar vilket till slut leder till en obrukbar mark. Det finns tecken på att detta börjar hända runt om på viktiga jordbruksmarker i USA där konstgödsel har använts mycket under en längre tid.

Var får du energin ifrån?

Men för att ta det tillbaka till huvudfrågan ”Är min odling ekologiskt?” så kan du börja med att titta på huruvida du kan förnya ditt odlingsmedium utan att tillsätta något externt? Kan du återföra näring till platsen du odlar på från samma plats så har du ett hållbart kretslopp. För att detta ska funka kommer du per automatik behöva jobba enligt ekologiska principer. Så länge inte något kräver mer energi för att skapas än vad du kan återföra så går balansräkningen ihop.

Extern näring

De flesta klarar dock inte detta (mig inkluderat) utan behöver tillsätta något utifrån. Det kan vara så enkelt att man hämtar stallgödseln från närmsta ridskola för att använda i sin jord eller att man köper ekologisk näring i butiken. Du hämtar inte något utifrån för att förnya/förbättra din jord. Detta gäller för övrigt det mesta vi konsumerar. Detta går att dra till sin spets till rätt så extrema nivåer.

In i absurdum?

Säg t.ex. att du komposterar en banan som är rik på kalium och vars humus du sedan använder i din odling. Innebär detta att din odling är ekologisk? Var bananen odlad enligt ekologiska principer? Även om den var så har den färdats väldigt långt för att komma till din kompost, vad var den totala miljöpåverkan på det? Vad skulle jag annars gjort, inte ätit bananen och inte låtit bönderna få sin lilla inkomst? Ska jag inte äta bananer nu bara för jag vill odla ekologiskt? Det blir snabbt absurt även om det finns ett visst mått sanning i det.

Hur kan jag odla mer ekologiskt?

Det bästa du kan göra är att inte så avfall som avfall utan energi som kan omvandlas till näring för dina framtida växter, har du det kretsloppstänkandet så kommer det räcka väldigt långt. Behöver du ändå förnya/förbättra din jord så välj med omtanke vad du tillsätter och försök använda organiska alternativ i så stor utsträckning som möjligt, gärna från närliggande platser vars utvinning inte skadar miljön. Knöltång är ett exempel på ett organiskt tillskott som man kan skörda hållbart som är nära.

Checklista

  • Lokalt producerat
  • Förnyelsebar källa
  • Liten miljöpåverkan

Nu har vi än så länge bara pratat om näringen och huruvida denna är ”ekologisk” eller inte, men det finns betydligt fler faktorer att tänka på än så. Några av dessa är:

  • Materialval för odling
    Använder du plaster som kan vara skadliga eller impregnerat trä?
  • Vattenåtgång
    Kan du återanvända vattnet på något sätt eller minska förbrukningen?
  • Uppvärmning
    Hur värmer du upp din odling, var kommer energin ifrån?
  • Biologisk mångfald
    Odlar du växter som hjälper pollinerare att hitta till din odling?
  • Odlingstekniker
    Samplanterar du för att nyttja utrymmet bra, använder du en bra växtföljd?
  • Återvinning
    Har du utrustning som håller länge, komposterar du allt ditt organiska material?
  • Belysning
    Använder du tillskottsbelysning, är denna i så fall effektiv?

Vi behöver alltså se till helheten och alla delar i kretsloppet och försöka minska vår eventuella negativa påverkan i varje led.

Är hydroponik eko?

Det går idag att köpa EU-certifierad ekologisk näring på marknaden där sockerbetor använts för att framställa melass som sedan omvandlas till näring för växterna. Vi har själv testat detta och fått det att fungera med bra resultat. Åtgången var minimal och resultatet över förväntan. Sen får man sätta detta i perspektiv mot tillverkningen av näringen och hur mycket energi som har gått åt i varje steg av framställningen, något som inte alltid är så lätt att göra. Detta är dock det bästa alternativet vi har på marknaden just nu för flytande näring som fungerar för hydroponiskt bruk.

I övrigt är den näring vi använder mineralbaserad och är inte från en förnyelsebar källa. Det som är positivt är att vi använder väldigt små mängder av näringen och att det vi använder inte går till spillo. De flesta system är också recirkulerande vilket innebär att vattnet återanvänds. Även tillväxten är snabb vilket gör att energimängden minskar totalt vid t.ex. inomhusodling.

Är aquaponics eko?

Här förlitar vi oss främst på fiskarna för vår näring, men här spelar fiskfodret roll. För att fodret ska vara rikt i protein så behövs oftast kött vilket innebär annan fisk, var kommer denna fisk ifrån? Vissa fiskar är allätare vilket gör att vi kan använda mer som foder och kan vi hitta sätt att odla all vår fiskmat själva så har vi lyckats sluta cirkeln helt. Oftast behöver du dock tillsätta små mängder järn och kalk för att systemet ska må bra. I övrigt har du samma fördelar som vid hydroponisk odling vilket gör akvaponik till det mesta hållbara alternativet för odling utan jord.

Andra alternativ?

Precis som fiskar så producerar vi människor också avföring som kan brytas ner av mikroorganismer till mineraler som växterna kan ta upp. Här är ett exempel där man i Amsterdam använder kvävet från pissoarer för att ge näring till takträdgårdarna. Att hitta fler modeller för detta är ett måste för att urban odling ska fungera långsiktigt.

28
feb
HARVY - Lanseringsfest

HARVY - Lanseringsfest

Med Hemmaodlat. Tid: 19.00 Plats: Hemmaodlat

Äntligen är det dags att lansera Harvy för omvärlden. Efter mycket testande är den äntligen här, vår odlingslösning för hemmaodlare. Vi demar, svarar på frågor. Du kan även köpa Harvy till medlemspris. Alla är välkomna!

0 kr (Platser kvar: 30)



Nyligen uppdaterade artiklar

Laddar