Meny

Hemmaodlat

Odla med kokos

Odlingsmedium - från vatten till jord

Odlingsmedium - från vatten till jord

Det finns en stor mängd olika medium (substrat) att odla i som har olika för- och nackdelar, vi går igenom de vanligaste.

Hydroponiska system

Hydroponiska system

Vi jämför olika hydroponiska odlingssystem och hjälper dig att välja det system som passar dig bäst.

Kokosnötter finns det gott om i länder som Sri Lanka, Indien, och Indonesien för att nämna några få. Istället för att bara låta skalen gå till spillo så har man i dessa länder insett att genom att mala ner skalen så kan man tillverka en mängd produkter där en produkt är som odlingsmedium till växter.

Niklas Hjelm
Av Niklas Hjelm

För att ett odlingsmedium ska fungera i en hydroponisk odling så måste det vara inert. Detta innebär att det inte får ge ifrån sig någonting eller förändra form. Kokosfiber gör det till väldigt stor del, men inte på samma sätt som t.ex lecakulor.  Det som gör kokosfiber till ett så bra odlingsmedium är dess förmåga att hålla vatten. Kokosfiber kan hålla vatten upp till 10 gånger sin egen vikt utan att du får problem med syrebrist!

Men vad är då egentligen kokosfiber?

Koskosfiber är en kombination av cellulosa (kolhydrat/polysackarid) och lignin. Denna kombination är perfekt för dig som vill använda dig av organisk (ekologisk) näring som kräver mikroorganismer för nedbrytning. Detta då energin som finns i kokosfibern kan nyttjas av mikroorganismerna. På en av våra ekologiska hydroodlingar så använde vi svampen Trichoderma harzianum tillsammans med kokos vilket gav ett väldigt bra resultat. Svampen bryter ner både cellulosa och lignin (kokosfiber) vilket frisläpper energin och gör den tillgänglig även för andra mikroorganismer och växterna i mediumet. En häftig symbios som dessutom skyddar din växt mot patogener!

Lite kort om kalcium

Först och främst så är det skillnad på kalk och kalcium. Kalcium är ett grundämne som behövs för tillväxt medan "kalk" är ett samlingsnamn för basiska (PH höjande) föreningar bestående av kalcium- eller kalciummagnesium.

Kalcium tas upp av rötterna och transporteras främst i xylemet (långa rör inuti stammen). För att upptag ska ske så måste dock kalciumet vara i direkt närhet av rötterna och dessutom i rätt form. Upptaget är enkelriktat och tas upp med vattnet vilket gör kalcium inte kan förflyttas. Är det för dålig avdustning (stomatan är stängd) så kommer kalciumet inte nå topparna och då får du kalciumbrist. Läs mer om brister

Det är skillnad på kokos och kokos

När man först började använda kokos som odlingsmedium inom hydroponiken så fick man stora problem med brister. Anledningen till detta var att kokosen innehöll stora mängder salt, vilket inte var så konstigt med tanke på var kokosträden växer. För att komma till rätta med detta så måste kokosen tvättas väldigt noga och dessutom buffras (kalkas) för att förhindra brister. Dagens kokos är mycket bättre och kommer i olika storlekar. Från den väldigt finfördelade till grova ”chips” som passar bäst som marktäckning. Desto finare den är desto mer vatten kan den hålla men desto mindre luft blir det förstås. Blanda gärna den finare men grövre bitar eller t.ex lecakulor.Kokosblock

Du kan köpa färdigblandad av hög kvalité från Gold Label eller så kan du köpa block som du får blötlägga i vatten. Tänk på att det är stor skillnad på billig kokos som är tänkt som dekoration och den som är tänkt att användas för odling. Det framgår oftast väldigt tydligt om det är ”bra” eller inte. Läs t.ex beskrivningen för Gold Label där det står att den är tvättad och buffrad.

Mer i detalj vad som händer

Jordpartiklar och organiskt material har en negativ laddning för att attrahera katjoner (positivt laddade joner). Den totala negativa laddningen uttrycks som ett mediums katjonbyteskapacitet eller CEC (Cation exchange capacity). Kokos har för det mesta en katjonbyteskapacitet på cirka 90-100 meq/100 g av media.

Kalium och Natrium förekommer naturligt i kokos, men inget eller väldigt lite av kalcium och magnesium. Det är dessa fyra katjoner K, Na, Ca och Mg som är de viktigaste när det kommer till att buffra kokos.

Det som en del tillverkare gör är att ”buffra” kokosen genom att tillsätta stora mängder kalciumnitrat.

Målet med att buffra kokosen är att ersätta kalium och natrium med kalcium och magnesium. Om inte detta görs finns det för stora mängder av kalium och natrum. Har du lika stora mängder av dessa katjoner i en lösning så kommer de tas upp olika mycket. Kalcium och magnesium som har en +2 laddning tas upp dubbelt så fort mot (se oxidation) mot kalium och natrium som har en enkel laddning.

Det som en del tillverkare gör är att ”buffra” kokosen genom att tillsätta stora mängder kalciumnitrat. Eftersom kalciumet har en dubbel laddning så kommer två kalciumkatjoner att ersätta två molekyler av kalium respektive natrium. Detta utbyte går väldigt snabbt i början men till slut nås en jämnvikt. Desto längre tid och högre koncentrationer av kalcium som tillsätts desto bättre produkt.

Välj inte dålig kokos

Du får vad du betalar för. Den kokos som du hittar för några få kronor per block på Lidl är troligen inte noga tvättad och buffrad. Står det inte på förpackningen eller i informationen ”washed and buffered” så skulle jag personligen inte köpt den produktion. Du vill ge dina växter en balanserad näring. Använder du obuffrad kokos så kommer du först och främst att börja mata kokosen och inte växterna. Om du tänker dig att du sätter ner en planta i kokos och självbevattnar den med en hydroponisk näringlösning så kommer följande hända (förutsätt att kokosen är obuffrad).

Problem Kokos

Katjonbyteskapaciteten (CEC) i den obuffrade kokosen kommer byta ut en del av kaliumet och natriumet mot kalcium och magnesium. Det är alltså kokosen som tar upp näringen istället för plantan vilket leder till kalcium- och magnesiumbrist hos plantan och ett överskott av kalium och natrium. Detta överskott av kalium hindrar upptag av magnesium vilket kan förvärra magnesiumbrist och natrium (salt) är skadligt i låga doser.

Speciell näring för kokos

Det bästa du kan göra till att börja med är att köpa en kokosprodukt av hög kvalité där grovjobbet är gjort åt dig. Du kan också förebygga problemet genom att tillsätta extra kalcium och magnesium. Det finns specifika produkter för det här för hydroponiskt bruk och det finns även speciella näringslösningar som har extra kalcium och magnesium i sig. Dessa produkter är märkta med ”coco”, t.ex. Gold Label Coco A & B eller Canna Coco. Har du redan en hydroponisk näring idag så kan du bara köpa ett kalcium-magnesium tillskott som funkar väldigt bra.  

Det finns även andra ”naturliga” källor till kalcium såsom äggskal (kalciumkarbonat) och Epsomsalt (magnesiumsulfat). Värt att notera är karbonater är väldigt långsamma att släppa ifrån sig kalcium så du kan eventuellt se brister om du använder det. Vill du lära dig mer om hur du känner igen kalcium- och magnesiumbrister hos växter så läs vår näringsbristguide.

Testa din kokos

Om du har destillerat vatten och en EC-mätare så kan du testa din kokos. Det fungerar inte med vanligt kranvatten.

Testa Kokos 

Instruktioner

  1. Börja med att skölja igenom kokosen några gånger tills alla dammpartiklar försvunnit och du har en mer "ren vätska".
  2. Mät vad du får för värde med en EC-mätare. 

I det här exemplet använde jag kokos från Natures footprint som du hittar på wexthuset. Jag använde RO-vatten vilket är nästan destillerat (0,01 mS). Här fick vi 0,09 mS vilket är alldeles utmärkt. Allt under 0,2 mS funkar bra. Får du värden över 0,3 mS så är kokosen inte tillräckligt tvättad och innehåller en hel del salt. Denna kan du eventuellt använda som jordförbättring i jord, men inte i ren hydro. 

Förbereda kokos

Oavsett om det är för frösådd eller omplantering så är det bra att blanda i antigen perlit eller vermikulit i kokosen. 75% kokos mot 25% perlit fungerar alldeles utmärkt. Det ger ett medium som håller vatten bra och som är luftigt. Vill du köra mer ”organiskt” så kan du även blanda i lite maskkompost. 

Butiker där du kan köpa kokosfiber

Användningsområden

Du kan använda kokos till det mesta. För dig som odlar i pallkragar eller krukor så är kokos ett mycket bättre alternativ än t.ex torv. En stor fördel är att det inte blir lika kompakt utan behåller sin luftighet utan att förlora sina vattenhållande egenskaper. Det bryts heller inte ner lika lätt och har stor motståndskraft mot salinitet och är som sagt guld för mikroorganismer.

Inom hydroponiken så kan du med fördel använda det både för ebb och flod system samt droppsystem. Jag har till och med hört om de som har slängt i kokos i ett DWC system för att få lite av dessa positiva effekter. Oavsett så blanda gärna ut det med t.ex lecakulor eller perlit för att få lite mer luft, jag brukar köra 50/50. Skulle du få problem med pumpen så kommer kokosen troligen rädda dina växter pga dess vattenhållande egenskaper.

Har du frågor om kokos ställ dem gärna i kommentarsfältet. Lycka till!

07 - 08
jul
Sommarkurs hydroponik

Sommarkurs hydroponik

Med Hemmaodlat. Tid: 09.00 Plats: Hemmaodlat

En intensiv helgkurs i hydroponisk odling mitt i sommaren. Mycket bättre än så blir det inte när det ändå bara regnar. Vi varvar teori med praktik och lär dig odla utan jord.

950 kr (Platser kvar: 13)



Nyligen uppdaterade artiklar

Laddar