Meny

Hemmaodlat

Vad får det att växa?

Vad får det att växa?

Vad gör att våra tomater eller vår sallad utvecklas till en fullvuxen planta? Vi går igenom de faktorer som påverkar växtligheten såsom syre, ljus och näring.

Vad är fotosyntes?

Vad är fotosyntes?

I den här artikeln försöker vi på ett enkelt sätt svara på frågan "Vad är fotosyntes".

Att tänka på vid skörd och lagring

Som odlare är det lätt att fokusera på planering, frösådd, och att ta hand om sina plantor. Skörden är något vi kanske inte tänker på lika mycket. Helt plötsligt finns det ett överflöd av allting som behöver tas om hand om på något sätt.

Niklas Hjelm Av Niklas Hjelm

Vad du gör från det att du skördar till det att du konsumerar spelar väldigt stor roll. Inte minst om du är hobbyodlare som även säljer lite extra ibland eller som vill ge bort till vänner och bekanta. Mangold eller basilika som är helt visset är inget någon vill köpa eller få. Tidpunkten när vi skördar beror på vad vi skördar. De flesta vill inte äta salladens blomställning men däremot broccolins, och frukterna på en tomat väntar vi gärna tills de är helt mogna till skillnad från bönor.

Förenklad sammanfattning - för dig som inte orkar läsa allt

  • Förvara det du skördat svalt och undvik att det dunstar (förpackning med lock)
  • Frukter och grönsaker från varmare regioner blir dåliga av att förvaras i kylen. Tomat tappar exempelvis smak under 12 grader.
  • Alla frukter eftermognar inte, exempelvis gurka eller jordgubbar.  
  • Skadade frukter och grönsaker producerar mer etylen vilket påskyndar mognad, använd dessa först och lagra in med det som är känsligt för etylen, exempelvis morot.
  • Bäst smak och näring har det som konsumeras direkt och skördas vid rätt tillfälle.

 

Mognad

Man pratar främst om mognad när det kommer till frukter. Jag tror jag aldrig har hört någon referera till en mogen sallad. Om du istället tänker på en banan som är omogen så är den grön, hård, lite smaklös, kanske besk. Hormonet etylen initierar mognadsprocessen som aktiverar flertalet enzymer, exempelvis amylas (som för övrigt finns i vårt saliv) som bryter ner stärkelse till socker vilket ger en sötare smak hos mogna frukter.

Under mognad kan det hända mycket beroende på frukt: 

  • Utveckling av färg, exempelvis att bär blir röda eller blå.
  • Omvandling av stärkelse till socker (bra för frukter, men inte för potatis)
  • Omvandling av socker till stärkelse (bra för potatis, inte bra för ärtor)
  • Nedbrytning av pektin vilket ger mjukare frukter.
  • Ökad lignin produktion vilket ger “träigare” rofrukter och sparris.

Beroende på tidpunkt för skörd i en viss grödas utveckling så kan timiningen vara bättre eller sämre. En del frukter vill vi skörda när de är mer omogna, som ärtor och okra, medan jordgubbar och äpplen oftast är godast när de blivit sötare. Om du inte äter det du skördar direkt är målet att försöka behålla kvalitérna från skörden så länge som möjligt. Både smak, textur, färg och andra egenskaper som du tycker om. Nu till svårigheten med detta.

Hos alla växter finns två väldigt viktiga processer; fotosyntesen och cellandningen. Genom fotosyntesen omvandlas ljusenergi till kemiskt bunden energi. Första steget är en korttidslagring (ATP, NADH) som växten kan använda sig av direkt för att driva olika reaktioner (cellandning). Om växten får mer än tillräckligt med energi (solen skiner mycket) så kan den lagra en del av överskottet som mer stabila molekyler som stärkelse eller socker. Det är dessa förråd som vi ofta äter, som växten annars nyttjar vid behov.

Växter lever efter skörd

För att fotosyntesen ska fungera behöver växten ha ett rotsystem som kan dra vatten och näring upp till bladen. Vid skörd tar du bort denna nödvändiga kontakt och utsätter dessutom växten för en mekanisk skada vilket sätter igång en stressmetabolism. Cellerna behöver dock fortfarande andas vilket innebär att cellandningen (respirationen) fortsätter, växten fortsätter alltså att leva även efter skörden. Problemet är att den inte har någon ny källa till mat (fotosyntesen), vilket innebär att den kommer börja äta av sig själv.

Cellandning är en process där lagrad organisk energi som kolhydrater, proteiner och fetter bryts ner till enklare produkt vilket ger energi. Glukos i reaktion med syre omvandlas till koldioxid, vatten och energi (värme). Eftersom det mesta av växterna är vatten kommer cellandningen snabbt leda till en försämrad kvalité. Hur fort denna nedbrytning sker beror till stor del hur snabbt respiration sker, där olika frukter och grönsaker andas olika fort. Generellt sätt har rötter lägre respirationshastighet därför att de är lagringsorgan, medan blad har hög respiration då deras mängd lagrad energi är låg.

Respirationshastighet Typ av grönsak/frukt
Väldig låg Torkade frukter och nötter
Låg Äpple, betor, citrus, lök, potatis, pumpa
Mellan Banan, kål, gurka, huvudsallad, tomat
Hög Avokado, blomkål, bladsallad, jordgubbar
Väldig hög Groddar, vattenkrasse, snittblommor, broccoli
Extremt hög Sparris, svamp, persilja, ärtor, spenat

Allt eftersom denna förbränning av lagrad energi sker så kommer det påverka kvalitén på det som är skördat. Smak, vikt, vattenmängd och näring går förlorad. Att skörda så nära optimal mognad som möjligt och sedan konsumera direkt är det bästa du kan göra. Sekundärt att är att minska förbränningen genom att sänka temperaturen och minska avdunstningen.

Temperatur och lagring

För varje temperaturökning med 10 grader kommer respirationen öka med två till tre gånger. För en produkt som har en stor bladyta och som består till stor del av vatten, som sallad eller spenat är det av yttersta vikt att dessa kyls ner så snabbt som möjligt efter skörd. Uppskattningsvis förloras mellan 5-25% i utvecklade länder och mellan 20-50% på grund av bristande efterskördshantering.

Utseende har betydelse

Hur “huden” på olika växtdelar ut skiljer sig åt och kommer styra hur mycket vatten som växten kommer att förlora efter skörd. På stamdelar kan du hitta lenticeller (öppningar för gasutbyte), under bladen återfinns stomata (klyvöppningar) och som en skyddande hinna på blad återfinns kutikula, ett vax som skyddar mot uttorkning. En del växter utvecklar även hår för att skydda mot ytterligare avdunstning, helst i väldigt torra klimat. Även andra inre växtfaktorer som bladstorlek, skador, mognadsgrad påverkar. I praktiken innebär detta att visa grödor behöver du vara extra noga med jämfört med andra.

Vad är bra för lagring?

Eftersom respirationen är det som leder till sämre kvalité och denna styrs mycket av temperatur är den logiska lösningen att så fort som möjligt efter skörd kyla ner skörden till lägsta möjliga temperatur. Desto fortare respiration sker (se tabell) desto mer känslig är produkten för uttorkning. Förutom temperatur spelar även den relativa fuktigheten stor roll för avdunstningen, detta har med ångtrycket att göra (mer om det i den här videon ). En hög relativ fuktighet tillsammans med en så låg temperatur som möjligt ger bäst förutsättning för en låg lagringstid. Vikitigt att tänka på är att fuktigheten inte får vara så hög att kondens bildas då detta blir en grogrund för svampar. Mognadsprocessen når till slut en topp och börjar sedan gå in i degenerativ fas som kallas senescence.

Mekaniska skador

Om det du skördat eller köpt har skador, tänk på att allting kommer gå på högvarv. Respirationen kommer öka tillsammans med etenproduktion och vattenförluster. Konsumera detta direkt och lagra aldrig med sådant som är känsligt för eten.

Kylskador

Frukter från en tropisk eller subtropisk region klarar inte hur låga temperaturer som helst. Om du har ställt in din kyl på under 7 grader kommer många frukter bli dåliga. Effekten kanske inte syns direkt, men så fort den börjar värmas upp igen kommer det synas tydliga skador. Det kan exempelvis vara att fruktköttet blir brunt, vattnigt och frukten blir smaklös.

Frukter/grönsaker som tål lagring i lägre temperatur

Optimal lagring runt 1 grad (tål kyla) Optimal lagring 12-15 grader
Äpple, plommon, nektarin (vissa sorter är känsliga) Avokado, banan, citron, ananas
Jordgubbar, hallon, blåbär, päron Mango, papaya, passionsfrukt
Betor, limabönor, blomkål, selleri Brytbönor, gurka, äggplanta
Sallad, lök, persilja, spenat Ingefära, paprika, potatis
Vitlök, sparris, morot, broccoli Sötpotatis, squash, tomat, vattenmelon

 

Personligen tycker jag att en hel del funkar att lagra i 7 grader (som min kyl håller). Tomat är en typisk frukt som smakar mindre om den placeras i kylen, den behöver ha över 12 grader. 

Senescence

Är ett något krångligt begrepp som kan betyda lite olika saker. Å ena sidan går det att förklaras som åldrandeprocessen under hela en växts liv, men de flesta referenser jag hittat syftar snarare till en begränsad del. Ett enkelt exempel är ett bokträd vars löv utför senescence på hösten. Det är en ordnad nedstängning som sker enligt ett visst mönster, men som bara påverkar löven, själva trädet dör inte. Ett annat exempel är en tomatplanta, vars frukter genomgår en mognadsprocess med målet att sprida fröer vidare. När de har blivit så “mogna” de kan bli, övergår de till senescence och vi skulle kalla dem för övermogna. På ett sätt är själva mognadsprocessen en del av åldrandeprocessen, men den stora skillnaden är att en mogen frukts celler lever. När den övergår till att bli “övermogen” påbörjas nedstängning med celldöd som följd.

Vad händer fysiskt?

  • Färg förändras från grönt till gul på grund av klorofyllförlust och syntestering av nya pigment som karentoider och flavonoider (tänk höstlöv).
  • Cellväggarna bryts ner vilket gör att växten blir mjukare. Det sker även en vissning/torkning.
  • Sockerhalt förändras och det sker en ökning av nedbrytande enzymer.
  • Mindre resistens mot växtpatogener.  

Etylenproduktion

Etylen är en gas som produceras av alla växter och används för att reglera tillväxt och utveckling, ungefär som hormoner hos oss människor. När tiden är rätt kommer den trigga specifika funktioner hos växter, såsom mognad. Vid mognad bryts stärkelse ner till socker, texturen blir lösare och färgen förändras. Beroende på vilken typ av växt vi har att göra med så kan detta vara bra eller dålig. Att en banan blir sötare är inte nödvändigtvis dåligt jämfört med om en gurka tappar sin fasthet.

Exempel på hur etylengas kan påverka olika växter negativt:

  • Träig textur hos rädisor och sparris
  • Sämre smak hos sommarsquash och melon
  • Aubergine blir brun och smakar sämre
  • Morot blir bitter
  • Snittblommor tappar blad

Hos klimakteriska växter kommer etylenproduktionen samt respirationen öka kraftigt vid mognad för att sedan gå ner kraftigt ner vid senescensen.

Mognad

Klimakteriska och icke-klimakteriska frukter

Frukt och grönt delas in i två kategorier (klimakteriska och icke-klimakteriska) beroende på hur de reagerar på och producerar etylen under mognad. Du kan säkert lista ut vilka frukter som du brukar köpa som kan eftermogna och vilka som bara blir dåliga. Exempel på klimakteriska frukter är banan, avokado och äpple, medan citron, gurka och jordgubbar inte är klimakteriska. Plockar du en grön jordgubbe kommer den inte eftermogna. Plockar du däremot ett grönt äpple så kommer det ändra färg (förutom Granny Smith). Har du en omogen avokado eller banan som behöver mogna snabbt, lägg den bredvid ett moget äpple.

 



Nyligen uppdaterade artiklar

Laddar