Filtrering Akvaponik

Precis som vi så smutsar fiskarna ner, främst från överblivna matrester och avföring. Även alger kan bli ett problem om du har ett hobbysystem. Fiskarna mår inte speciellt bra av smutsigt vatten och är ditt vatten grumligt kan det vara läge att se över hur du filtrerar det.

Av Niklas Hjelm

Hur mycket skit fiskarna tål beror mycket på art. Guldfiskar och Tilapia är betydligt tåligare än t.ex Öring. Ska du dessutom äta fisken vill du gärna inte att den levt i för skitit vatten då det påverkar smaken. 

Det finns olika typer av akvaponiska system. System som använder ett medium och de som inte gör det. Precis som det inom hydroponik finns system som använder medium såsom ebb och flod mot de som inte gör det NFT, DWC. Vanligast inom akvaponik är att man använder ett mediabaserat system. Det finns dock kombinationer som använder både och. För medium använder man främst: 

• Expanderat material såsom leca kulor (expanderad lera).
• Sten såsom krossad granit. 
• Plastfiber

Detta medium agerar både som en växtbädd för växterna samt som ett stort filter. 

Vanligast är att man pumpar vatten med fiskarnas avföring och matrester till en växtbädd fylld med lecakulor. Genom detta filter fastnar mycket som äts upp av maskar och mikrober som lever i växtbädden. En annan metod som blir vanlig är att odla i växttorn (plasttorn fyllda med ett stort plastfiber). För det mesta räcker detta alldeles utmärkt för att filtrera ut det som kan ställa till problem i ditt system, men det finns några saker som kan vara bra att ha med sig. Om du vill använda ett DWC system för akvaponisk odling kan du stöta på problem då resterna kommer samlas i tankarna och stjäla syre och klogga igen. Det blir därför vanligare med kombinationssystem där en växtbädd tar det mesta och sedan rinner vattnet ner till ett DWC system. Detta gjorde t.ex BioAqua Farm även om de också fick filtrera med ett finmaskigt nät som de tömde flera gånger per dag. 

Biologiskt filter

Tanken med ett biologiskt filter vilket är det vi använder inom akvaponik är att skapa en bra grogrund för mikroberna. Dessa ska leva i symbios med växterna där de lever på det organiska materialet som vi pumpar in från fisktanken vilket de bryter ner till mineraler som växterna kan ta upp. Biologial Surface Area berättar (BSA) hur stor yta som mikroberna kan leva på (totalt). Därför vill du använda ett filter som har stor specifik yta men som inte kloggar igen (sand). Du vill ha en kombination med mycket specifik yta men som också är luftigt. Kolla gärna in den här artikeln från Bright Agrotech där de går in mer i detalj kring begreppen.

Välj rätt medium/filter

Vad som också är viktigt att tänka på är att inte använda ett för litet medium som t.ex sand. Utrymmet mellan sandkornen blir så smått att allting kloggar in och skapar syrefria zoner, detta vill du undvika!  I akvaponiska system så finns väldigt stor biologiskt aktivitet samt kväve. Använder du kokos eller torv så kommer mikroberna använda kvävet för att bryta ner kolet i kokosen och torven vilket leder till att de konkurrerar med växterna om kvävet. Dessa material suger också gärna åt sig vatten vilket kan leda till att du får syrefria xzoner. Håll dig därför till lecakulor, sjösten och liknande medium alt plastfiber för filtrering.

Solids lifting overflow (SLO)

Ett inre rör som sätter höjden på vattnet som är omgivet av ett yttre rör som är öppet i toppen.  Det inre röret är lite lägre än det yttre och det yttre röret har öppningar i botten. Vattnet flödar in genom det yttre rörets öppningar i botten och stiger till det inre röret där det sugs ut med skiten från botten. På så vis sugs alla solida partiklar upp från botten istället för att samlas där. Härifrån kan det t.ex skickas vidare till en sump där solida ämnen kan samlas för att sedan pumpas tillbaka från sumpen till fisktanken och odlingsbäddarna.

 

Radial Flow Filter (RFF)

Raka motsatsen till en SLO är ett Radial Flow Filter (RFF). Tanken här är att vi inte vill lyfta partiklarna utan att de fastnar på botten så att vi kan tömma ut dem. Om man använder en sump tank så är det smidigt att sätta den mellan fisktanken och sumpen så att vattnet renas ytterligare innan den når sumpen.

Principen är väldigt enkel. Vattnet från fisktanken går in i ena änden och tvingas ta en omväg via ett L format rör. Högst upp hittar vi ett större plaströr som tvingar ner de solida partiklarna att sjunka. Överst i andra änden så låter vi det rena vattnet rinna ut. Det kommer bli en tydlig skiftning där det är mörkast på botten och ljusare (renare) desto högre upp du kommer. Smidigast är om man dessutom har en tömningskran i botten så man kan rengöra den med jämna mellanrum.