Meny

Hemmaodlat

Samplantering - Växter som trivs ihop

Samplantering - Växter som trivs ihop

Genom samplantering kan du få många fördelar såsom skydd mot skadedjur, fler pollinerare och bättre skörd.

Maskar, mikrober och andra nedbrytare

Maskar, mikrober och andra nedbrytare

Nedbrytare tar hand om organiskt material och ger det tillgängligt för växter igen. Detta kan vi utnyttja när vi odlar, lär dig hur.

Integrerat växtskydd (IPM)

Integrerat växtskydd (IPM) ger dig verktyg att arbeta struktuellt med helheten kring ditt odlande och minimerar användning av bekämpningsmedel.

Niklas Hjelm Av Niklas Hjelm

Innan jag började läsa kursen "Växskydd" under mina studier på SLU trodde jag att jag hade rätt bra koll på det mesta som kan drabba våra växter. Mitt perspektiv har alltid varit i det lilla då det mesta jag odlar är inomhus, på balkongen och lite utanför på gården under sommaren. Jag har aldrig haft problem med rådjur, sniglar, vattensorkar eller andra större problem som kan drabba odlare. Jag har heller aldrig odlat större buskar och träd med undantag för några vinbärsbuskar. Problem med skorv eller fjärilar (förutom kålmalens larver) har därför aldrig drabbat mig. När jag håller kurser kring skadedjur brukar jag alltid skämta om att skadedjur är det som får en att vilja sluta odla. Nu efter att ha gått hela kursen för växtskydd med tenta väntandes imorgon inser jag hur mycket mer det finns att vara "rädd" för och hur fantastiskt komplext ekosystemet är. Med hjälp av kemisk bekämpning har vi under lång tid tagit genvägar, precis som med fossila bränslen för att snabbt få "rationella" resultat vilket har lett till en prisbild på odlade grönsaker som är subventionerade med hjälp av diesel och kemikalier. Bemärk att runt 90% av all storskalig odling i Sverige drivs med dessa subventioner vilket kan leda till: 

  • Förorenat grundvatten
  • Att de aktiva substanserna från bekämpningsmedlet finns kvar på livsmedlet
  • Negativa hälsoeffekter för de som hanterar kemikalierna
  • Direkt inverkan på miljön och den biologiska mångfalden 
  • Oväntade "coctaileffekter" samt okunskap. Många ämnen har visat sig vara farliga i efterhand, t.ex DDT och Neonikotinoider. 

Användning av kemiska bekämpningsmedel eller växtskydd används ofta lite för slentrianmässigt av både fritids- och yrkesodlare vilket kan leda till resistens. Positivt är att det idag är lag på att yrkesodlare skall jobba med såkallat integrerat växtskydd (IPM). Detta innebär att man tar ett helheltsgrepp på odlingssystemet (inte ekosystemet) och hur man på ett strukuellt sätt kan jobba från planering till bekämpning. Det är uppdelat i fyra delar. 

Integrerat Vaxtskydd

1. Förebyggande (planering)

Val av odlingsplats

Genom att utgå ifrån växten kan man hitta en placering som gynnar dess utveckling på ett positivt sätt. Att sätta en växt som trivs i skugga på ett soligt läge kan leda till stress. Denna stress påverkar dess förmåga att försvara sig mot angrepp. 

Odlingsteknik

För kväverik gödsling öppnar upp för större angrepp av bladlöss och en dålig växtföljd kan leda till stora angrepp av värdspecifika nematoder t.ex på potatis. 

Val av växtmaterial 

Jag kommer aldrig köpa annat än e-plantor för större växter. Mängden virus som finns är skrämmande. Men även hur kombinationer av växter kan användas för att repellera eller locka till sig skade/nyttodjur. Att ge en matkälla till parasitoider som parasitsteklar kan göra underverk i bekämpandet av bladlöss. Se till att ha tidigt blommande växter så att nya individer på våren har mat i form av nektar och pollen. 

Biologisk mångald 

Monokulturer är dåliga. De är ett smörgåsbord för skadedjur med dålig mångfald. Genom att bättre förstå hur ekosystemen hänger samman kan du gynna biologisk mångfald och därigenom våra nyttodjur och pollinatörer. Läs Trädgårdsmyller av Christina Winter. 

Hygien 

Det finns väldigt mycket som kan vara en smittkälla. Gamla krukor, sekatörer, stövlar, dåligt upphettad kompost. Att jobba struktuellt med material och rengöring kan vara trist när man gör det, men spar mycket tid och huvudvärk längre fram. 

2. Bevaka 

Titta på dina växer, lär känna dina växter. Hur ser de ut när de mår bra. Hur ser vanliga skadedjur ut som brukar angripa plantorna? Min kurslitteratur "Trädgårdens växtskydd" är ett bra uppslagsverk för vanliga skadegörare på t.ex jordgubbar. Med tanke på mängden skadegörare som vill angripa dessa är det lätt att förstå varför de är så besprutade, men också hur man kan jobba förebyggande för att undvika problem. En del angrepp kommer vara väntade, som potatisbladmögel, medan andra kanske tar dig med överraskning. Poängen är att snabbt sätta in åtgärder innan problemet växer sig för stort. 

Integrerat växtskydd

Behovsanpassade åtgärder

3. Behovsanpassad åtgärd

Det bästa du kan göra är att planera och förebygga, men tyvärr är det så att många av de egenskaper som växter har för att naturligt försvara sig själva såsom:

  • Trikom (hår)
  • Bittra ämnen 
  • Torn och taggar 
  • Vaxlager 

Men även förmågan att via dofter skicka ut signaler för att locka till sig nyttodjur, har vi "förädlat bort" till förmån för andra egenskaper. Detta gör att våra förädlade växter är betydligt mindre anpassade att hantera skadedjur än deras vilda släktingar. Vi måste därför hjälpa dem på traven. 

Efter planering kommer mekanisk bekämpning Det kan vara så enkelt att ta bort ogräs eller klämma löss, men även nät för att hindra kålflugor eller kanter med sniglar. Med biologisk bekämpning menar man bekämpning av skadegörare (insekter, ogräs, växtsjukdomar), med hjälp av andra levande organismer. 

Klassisk biologisk bekämpning

Används inte i Sverige idag då det kan få stora konsekvenser för miljön. Det skulle vara om vi fick in ett skadedjur/växt som tog över fullständigt och det enda sättet att bli av med problemet var att "importera" ett främmande "nyttodjur" som skulle överleva i vårt klimat. Problemet med detta är att vi inte vet hur det påverkar andra näringskedjor, därav att det inte används. Problemet uppstår i första taget därför att vi importerar mycket billigt växtmaterial som inte är noga kontrollerat där olika skadegörare kan ha liftat med. 

Inokulering eller tillsättande biologisk bekämpning 

Är ett vettigt alternativ till den klassiska. Då används instället nyttodjur som inte kan övervintra i vårt klimat. Dessa används främst i växthus eller inomhusodlingar. Dessa "nyttodjur" kan med fördel köpas över nätet via företag som BioBasiq. Ett exempel är Spinnrovkvalstret (Phytoseiulus persimilissom används mot spinnkvalster på citrus. Nackdelen är kostnaden och den kortvariga effekten. 

Bevarande biologisk bekämpning

Är den som jag tycker är mest spännande. Det går ut på att göra en avsiktlig påverkan på miljön så att det skyddar och gynnar naturliga fiender till skadedjuren. Detta för oss till Samodling. 

Samodling

Jag har tidigare skrivit lite kort om samodling där jag gjort en enkel kartläggning över påstådda nyttoeffekter. Det har inte gjorts så mycket forskning på området. Anna Danielsson och FOR gjorde 2014 en sammanställning (ladda ner) där de utifrån forskning sammaställade en tabell kring vilka växter som attraherar och repellerar skadedjur. 

 Tabell Samodling

Vad som är intressant med denna tabell är hur man kan arbete både med att locka till sig nyttodjur och repellera skadegörarna. 

Det finns generellt sätt tre sätt att plantera i en samodling. 

  1. Blandad samodling. Två eller flera grödor odlas samtidigt utan tydliga rader. Exempel på detta är "tre systrar" med majs, bönor och squash. 
  2. Radsamodling. Du har din huvudgröda och sår något mellan raderna. Exempelvis matlusern tillsammans med morot för att förvilla morotsflugan (mer fördjupande läsning).
  3. Bandsamodling. Breda rader som inte påverkar arbete för maskinparken men som ändå kan ge nyttoeffekt, t.ex genom att locka till sig parasitoider. 

 

Växtskyddsmedel - klass 3

I den här gruppen ingår allt som du som vanlig konsument får använda utan certifikat och där många får lov att användas inom KRAV godkänd odling. Kan ge en tillfällig effekt och ibland vara nödvändigt. Tänk på att undvika preparat som pyretium när växter blommar eller få ut det i vattendrag. 

 

Växtskyddsmedel - klass 1-2

Jag kan villigt erkänna att jag inte har någon erfarenhet av dessa mer än att jag fått i mig dem med maten. Att hantera dem är inget jag är intresserad av. Med nuvarande odlingssystem används dessa frekvent och många ämnen får tyvärr dispens. I Sverige är vi snabba på att förbjuda, men många farliga preparat används fortfarande i växthus på ett dåligt sätt utan några tydliga påföljder. 

 

4. Följa upp

Det är oerhört viktigt att dokumentera vad man gör för att se vad som funkar och inte gör det. Det är det enda sättet att lära sig och komma vidare. Någonting i din plan kommer säkert fungera, men annat inte. Kanske angrips dina plantor av någonting som behöver nät eller att du behöver skapa utrymme för övervintrande nyttodjur. Är det dessutom flera på odlingen så behöver de läsa in sig på vad som gjorts tidigare så att de inte börjar om i gamla hjulspår. Inte den roligaste av aktiviteter men precis som med planeringen så behöver det göras!

Avslutande tankar

Det som har blivit klart för mig under kursen och även sen tidigare när jag läst om ämnet är vikten av planering och förståelse. Det är väldigt lätt att köpa "insektsmedel" i affären och spruta på allting som rör sig oavsett om det är en nyckelpigelarv eller bladlus. Både hobbyodlare och yrkesodlare står idag för långt ifrån ekologin och jobbar mot den, inte med den. Kraven som ställs på minskad användning av bekämpningsmedel är bra därför att det tvingar oss att anpassa oss med naturen, inte försöka styra den med kemiska preparat. Vad jag också reflekterat över är hur hydroponisk odling på många sätt effektivt undviker många av problemen med växtföljd, men samtidigt förlitar sig för tungt på kemin i form av näringen. En framtida nöt att knäcka. 



Nyligen uppdaterade artiklar

Laddar