Meny

Hemmaodlat

Odla Microgreens (krasse)

Odla Microgreens (krasse)

Smågrönt i härliga mängder piffar till vilken maträtt som helst. Vi går igenom tekniker för att odla microgreens.

Biokol

Biokol

Myten om det svarta guldet från Amazonas har nått Sverige, vi går igenom vad Biokol är och om det är något att ha.

Köttätande växter

Det finns över 600 dokumenterade arter av köttätande växter från hela världen uppdelade i många famljer. De är till stor del precis som vanliga växter i de att de fotosynteserar, de flesta blommar och de får sin näring via rötterna. Men det finns förstås en stor skillnad! De kan också utvinna näring från insekter.

Niklas Hjelm Av Niklas Hjelm

Varför behöver de göra det här egentligen? Ofta finner du köttätande växter i träskliknande områden där bristen på mineraler såsom kväve och fosfor är stor. De behöver alltså ett supplement av dessa mineraler och varför då inte utnyttja det som finns runtomkring dem. Även om utseendet på det fångar insekterna skiljer sig åt så är omständigheterna kring dess utveckling väldigt likartade. Köttätande växter är verkligen ett facinerande ämne och att se hur dessa har anpassats under tusentals år över hela världen är häpnansväckande. Du hittar köttätande växter överallt där näring är bristvara, alltifrån den svenska fjällen till Australien, Borneo, USA och sydamerika.  Vad har vi då för olika typer av insektsfällor:

Kannranka (Pitcher plants) Nepenthes

Nepenthes Muluensis

Kannranka har två huvudsakliga familjer (Nya världen) Nepenthes och (Gamla världen*) Sarraceniaceae (hur ska man kunna uttala det?). Dess utseende skljer sig en del åt i det att de från den gamla världen har ett enklare utseende på sina kannor och de växter främst i träd, medan de från den nya världen har likt orkideer jordstammar (rhizomer) och kan tack vare detta växa på marken. Deras kannor är också mer utvecklade.

Kannorna producerar nektar som attraherar insekter. När en intet ont anande insekt tagit sin in i kannan så trillar den lätt ner på de hala väggarna in en vätska vars enzymer sakta dödar den. Att ta sig upp är svårt då kanterna på kannan går inåt och är dessutom taggiga. Vissa kannor har dessutom ett mutualistiskt förhållande med andra insekter/djur. Ett exempel är insektslarver som är motståndskraftiga mot enzymerna som bryter ner den fångade insekten och vars avföring blir till näring för växten.  

Kungskannrankan

Kungskannranka Kungen av kannor är förstås Kungskannrankan som är har en kanna som kan bli upp till 35cm hög och 18cm. Dessa enorma kannor rymmer upp till 3,5 liter där 2,5 liter är den vätska som bryter ner de stackarna som hamnar i den. Dess enorma storlek gör att den även kan fånga mindre däggdjur såsom råttor även om insekter är dess främsta diet.

*Gamla världen, från ett europeiskt perspektiv det som var känt innan man reste över Altlanten. Framförallt Europa, men även vissa delar av Asien, Afrika och Grönland. 

Silkeshårsväxter (Droseraceae)

Är en familj med tre härliga släkten som skiljer sig en hel del åt. Vi kommer ta upp två av dessa, kändisen Venusflugfällesläktet och Silkeshårssläktet (Drosera). Det tredje släktet (Vattenfällesläktet)som inte är speciellt vanliga. 

Venus flugfälla (onaea muscipula)

En kändis bland de köttätande växterna, men har ett något missvisande namn då den mest äter myror och spindla. När en insekt kommer i kontakt med något av håren runt fällan så slår den igen och fångar insekten. Kämpar insekten emot så trycker fällan emot. Körtlar på insdan av fällan ger ifrån sig enzymer som dödar och bryter ner den fångade insekten. Mindre insekter kan ta sig igenom (för lite energi) medan större fastnar och bryts ner inom en vecka. 

Triggerhår

Flugfällorna har speciella antenner (hår) som behöver triggas för att fällan ska slå igen. Antingen så behöver två olika hår röras inom 20 sekunder, eller samma hår två gånger. Detta signalerar till fällan att slå igen vilket den gör på cirka en tiondels sekund vilket fångar de flesta insekter. Triggermekanismen har utvecklats därför att stängandet kräver energi och för många tomma stängningar skulle snart tå kål på hela växten. Efter 10 stängningar har bladet (fällan) gjort vad den kan och dör för att ersättas av andra blad. Det är därför en dum idé att visa för många gånger hur den fungerar. Fantastiskt nog är håren så känsliga att de känner skillnaden på regn och levande insekter. 

I den här videon ser du exempel på olika köttätande växter såsom Venus flugfälla.

Drosera (Sileshårssläktet)

Soldagg kan man fritt översätta från engelskan vilket är ett rätt talande namn. Drosera är känd för sina tentakler som lämar vackra, men dödliga små droppar längst ut i toppen. In helt olikt tätört (se nedan). Dessa droppar lurar till sig insekterna som fastnar i dem. Rörelsen får de flesta Drosera att böja sig mot rörelsen vilket gör det ännu svårare för insekten att fly och inom 15min så har de flesta dött, antingen av utmattning eller drunkning. Enzymerna som bryter ner sätter igång och växten får sin näring. 

Drosera Rotundifolia

Drosera som växer i mossa som är ett medium köttätande växter trivs bra i.

Tätört (Pinguicula )

En klar favorit på att fånga sorgmyggor, en lättskött köttätare som ger vackra blommor i främst blå/lila färg.  Det finns runt 80 arter varav de flesta växter i sydamerika.  I Sverige växer tre arter av tätört vilt, där fjälltätört ger vita blommor istället för lila.

Pinguicula

Små antenner (spröt) ger tätörten dess glansiga utseende som lockar till sig insekter.

För att fånga insekter så finns körtlar på bladen med olika funktioner. Små antenner producerar ett sekret i toppen som ger bladen en glimmrande yta. Intent ont anande myggor tror att detta är vatten och när de kommer i kontakt med "vattnet" så är det kört. Detta startar en process som producerar mer sekret i basen på antennen. Desto mer insekten kämpar desto värre blir det. Vid det här laget så tar körtel nummer två över som sitter på själva bladet. Det är nu det blir väldigt jobbigt. Insekten som sitter fast bryts ner av speciella enzymer genom små klyvöppningar som också hämtar näringen från insekten. Denna "luftning" gör dock att tätörten riskerar att torka ut vilket gör att den trivs bättre i fuktiga än torra klimat. De små rötterna på växterna används främst som stöd och för att hämta vatten, närningen tar den helt genom bladen. 

Det finns så många fler...

Vi har bara skrapat på ytan i den köttätande djungeln. Det finns betydligt fler arter att prata om, t.ex alla de vattenlevande såsom bläddresläktet som har dammsugare! Vill du lära dig mer rekommenderar jag boken "The Savage Garden".

Var kan jag köpa köttätande växter?

Ibland hittar du dem hos välsorterade trädgårdsbutiker, men även från Brutala blommor

Skötsel köttätande växter.

Köttätande växter gillar i regel inte kalk vilket gör att det är bättre att använda regnvatten, eller vatten via omvänd osmos. Kom ihåg att de växer i sura och fuktiga miljöer med minimal näring. Det är just detta som du bör försöka återskapa om du ska lyckas med dina köttätare. Man kan säga att köttätande växter är naturligt hydroponiska i det att de växer i ett inert medium utan näring. Sphagnummossa funkar fint, men du kan blanda ut det med annat såsom sand, kokos, perlit. Det sämsta du kan göra är att använda en näringsrik kompostjord.

Vissa sorter är mer känsliga än andra. Tätört är väldigt lätt att lyckas med. Jag har till och med odlat den helt hydroponiskt med näring utan problem. Med andra såsom kannrankorna är vana vid Borneos regnskogar och vill ha en väldigt hög luftfuktighet. När ljuset blir mindre så minskar aktiviteten, helst om du inte stödbelyser. Även mängden mat som finns tillgänlig brukar minska och det kan hända att bladen torkar. Detta är inget konstigt utan växten tar det bara lite lugnt över vintern. Du behöver inte vattna lika ofta som på sommaren. För mer specifika skötselråd om en specifik art så kolla in boken "The savage garden" eller youtube, där finns mycket att hämta. Lycka till!

21
nov
Föreläsning - Blommor och bin

Föreläsning - Blommor och bin

Med Hemmaodlat. Tid: 18.00 Plats: Hemmaodlat

En föreläsning om vikten av pollinering och hur du kan tänka som odlare för att se till att dina grödor blir ordentligt pollinerade. Gratis för medlemmar i Hemmaodlat, 100kr för övriga.

100 kr (Platser kvar: 12)



Nyligen uppdaterade artiklar

Laddar