Vad får det att växa?

Det finns många faktorer som påverkar hur väl någonting växer. Mycket av detta regleras av sig själv i naturen och växterna har anpassat sig över långa tidperioder efter rådande klimat.

Av Niklas Hjelm

Det funkar inte speciellt bra att plantera palmer i Malmö (bara i Trelleborg) medan träslag som bok och björk trivs bra. Ett växthus är en miljö som är väl anpassad för att odla diverse olika växter. Det finns mycket ljus, det är bra fuktighet och värmen är optimerad för att nämna några saker. En lägenhet eller hus är dock inte speciellt bra anpassad för odling vilket gör att du inte kan förvänta dig att nå resultat lika snabbt. Det vi måste försöka göra är att hitta vad som är good enough.

Värme

Hur varmt växter vill ha det är väldigt artberoende men generellt sätt kan man säga att en normal inomhustemperatur funkar bra för de flesta växter. Det enda man ska vara försiktig med är för varma temperaturer. Detta kan uppstå om man har belysning för nära eller om växterna står vindstilla i direkt sol. Odlar du sallad inomhus så ska vattentemperaturen helst inte bli för hög, medan chili i leca kulor trivs väldigt bra i direkt sol.

Ljus

Är en av de viktigaste tillväxtfaktorerna och ofta det som gör det svårt att odla inomhus året om. Under sommarhalvåret kan det fungera bra utan tillskottsbelysning i ett soligt fönster men resterande tid kommer du behöva tillskottsbelysa. Läs mer om växtbelysning. 

 

 

 

Fuktighet

Det är ofta väldigt torrt i lägenheter och hus vilket växter inte tycker om. De växer ändå men vill du vara snäll så införskaffa en luftfuktare och spraya dina växter med en sprayflaska när de ska sova (alltså när lamporna är av). Det finns snygga designade varianter för en billig peng och ni får bättre luft på köpet. Försök hålla en relativ fuktighet runt 60%, sticklingar trivs bättre runt 80%. Enkla plastlock är ett billigt sätt att höja fuktigheten, helst med justerbara hål. Vänj sedan dina sticklingar genom att ta av locket några timmar per dag tills de är vana vid den torrare luften. 

Vatten

Du har antingen hårt eller mjukt vatten och detta berättar hur mycket salter som finns i, främst mängden kalciumjoner. Det går att mäta mängden salter (motståndet) med en såkallad EC mätare (kallas även PPM mätare). Alternativt kan du kolla på ditt lokala vattenverks hemsida där det brukar postas. Hårdheten för vårt kranvatten i Malmö är runt 0.3 EC vilket gör det till medelhårt. Destillierat vatten, RO vatten eller regnvatten har ett EC på 0 eller nära 0 vilket innebär att det finns inga eller få salter. Vanligt kranvatten fungerar alldeles utmärkt och buffrar dessutom ditt vatten lite så att ditt PH inte rasar när du tillsätter näring. 

Näring

Näring delas upp i två grupper, macro och micro, alltså mycket respektive lite av något. Om du någongång har gödslat med näring så har du säkert sett bokstäverna NPK på flaskan eller påsen. Detta står för Kväve, Fosfor och Kalium och är de salter som förekommer mest, dvs macrodelen. Microdelen är salter som det förekommer mycket mindre av, t.ex magnesium, järn och boron. Vad som är väldigt viktigt att tänka på är att hydroponisk näring skiljer sig från vanlig näring som du hittar i butiker. Skillnaden är att dessa är anpassade för jord och i jord finns redan microdelen. Skulle du tillsätta vanlig näring i ett hydrosystem skulle du se brister för microdelen.

Det finns 1, 2 och 3 parts näring i hydroponisk odling. För de allra flesta odlare räcker det gott och väl med ett 2 part system, helst om du om odlar enkla saker såsom sallad och örter. Det finns näring både i pulver och i flytande form och vad man väljer är mest en smaksak. På Hemmaodlat använder vi oss av färdigblandad näring i flytande form.

Mjukt och hård vatten
För att komma tillbaka till vattnet lite kort så finns det mjukt och hårt vatten där skillnaden främst är mängden kalcium men även till viss del mängden magnesium och järn. Eftersom vi vill ge våra växter en så komplett näringslösning som möjligt så måste de få i sig dessa salter också. Därför finns det två varianter av den ena delen i partsystemet för näring, en variant för hårt vatten och en för mjukt. Skillnaden mellan dessa två ligger främst i hur mycket kalcium och magnesium som förekommer. Använder du vatten med inga salter alls som regnvatten behöver vi kompensera för detta, något som vi annars får med kranvattnet.

PH

Det går inte att nämna näring utan att ta upp pH. PH är en skala över hur sur eller basisk en lösning är där 7 är neutralt. Vårt dricksvatten är för det mesta neutralt eller lite basiskt. Varför spelar detta någon roll då? Jo därför att växter tar upp olika salter vid olika pH. Detta innebär att vi för det mesta måste justera ner PH:et till mellan 5,5-6,5 för att våra växter ska ta upp näringen som finns i vattnet. Om lösningen blir för sur eller för basisk kommer växterna börja visa näringsbrister. Att justera pH:et är väldigt enkelt och handlar bara om att droppa i några droppar PH up eller down. Läs mer om pH. 

Att tänka på vid justering av PH

• Tillsätt alltid näringen först. Om ditt PH visar runt 6,7 så gör inget. Det är bättre att inte justera. 
• Späd alltid ut din justerare med vatten och droppa i försiktigt. Tillsätt aldrig mycket på en gång. 
• Överjustera inte, runt 6,1-6,3 är perfekt. 
• Om ditt PH går ner under 5 så har din buffer troligen försvunnit. Ersätt en del av din lösning med kranvatten som innehåller kalk som kommer buffra. Alternativt buffra med PH up. 

Syre

I jorden så bildas så fickor där rötterna kan ta upp syre och det är därför växter kan bli hängiga om de vattnas för mycket (de dränks). Men tänker ni, hur funkar det om man sätter ner hela växten i vatten som man ofta gör i hydroponiken? Dränker man den inte då? Inte riktigt. Som många vet så finns det redan syre i vattnet, det är det som gör att fiskar inte behöver gå upp till ytan hela tiden (förutom i dåliga akvarium). Detta syre kan växternas rötter också ta upp. Problemet är att syret tar slut efter ett tag och att dåliga bakterier lätt frodas i stillastående vatten, helst om det är varmt ute. Ni har säkert hört att man bara ska dricka från rinnande vatten och detta beror på de dåliga bakterierna. Dessa dåliga bakterier fäster sig lätt på rotsystemet och ger upphov till rotröta. Rotröta är när rötterna går från fina och vita till svarta och slemmiga. Detta hindrar upptaget av näring och gör växten till slut dör. 

Det är alltså viktigt att se till att rötterna har god tillgång till syre. Olika hydroponiska system löser detta på olika sätt. Antingen via syrestenar och luftpumpar eller genom att cirkulera runt vatten. Läs mer om syre och växter. 

Detta är de främsta faktorerna som avgör hur dina växter mår. De flesta växter kommer att klara sig fint även om man skulle råka slarva med någon punkt då och då men desto mer man har koll på desto bättre. Det finns dock en sak till som drastiskt kan påverka hur dina växter mår och är förekomsten av skadedjur.

Skadedjur

Hon försöker äta upp mig sa Pumba i lejonkungen och precis det försöker dessa hemska skadedjur också göra med dina växter. Odlar du inomhus där det är varmt och torrt så kommer du till slut drabbas av någon form av skadedjur. Vissa växter drabbas extra hårt medan andra är förskonade. Jordgubbar, smultron och tomater drar åt sig spinnkvalster (spider mites) som myror till en öppen läskburk på pickniken. Odlar du sallad och örter i vatten brukar dessa klara sig mycket bättre.

Skadedjur i salladslåda
Skölj salladen och örterna noga när ni göra era vattenbyten. Skadedjur trivs inte när det är fuktig och de kan inte hänga kvar om ni spolar ordentligt. Har ni fått problem så skölj lite oftare annars funkar spolningen vid byten bra.

Skadedjur vid odling med leca kulor
Oftast är det lite större och tåligare växter som odlar i leca kulor, fruktsättande sorter vars blad vi inte äter. Detta gör att vi får ha ett lite annorlunda angreppssätt än spolning då en tomatplanta oftast är för stor för att flytta och spola under kran. Lösningen är att jobba förebyggande och så till att skadedjuren aldrig får fäste. Vissa använder en mix av såpa med t-röd men vi föredrar Neem olja. Neem olja är en olja utvunnen från Neem trädets nötter, ett träd som växer i Indien. Neem olja har en mängd olika användningsområden men för oss är det dess effekter på skadedjur som vi vill åt. Neem oljan appliceras på bladen genom en sprayflaska blandad med lite diskmedel och vatten skadedjuren får i sig oljan när de äter bladen. Först händer ingenting men efter några dagar påverkas djurens nervsystem så att de glömmer att äta och svälter ihjäl. Det påverkar även deras reproduktiva förmåga på ett negativt sätt. Positivt är att det inte påverkar oss människor eller andra mindre djur som t.ex nyckelpigor eller bin. Att behandla sina mindre plantor med neem olja i förebyggande syfte en gång i veckan i några veckors tid skapar ett bra skydd mot insektsangrepp då populationerna inte kan byggas upp ifall de skulle landa på bladen. Värt att notera är att Neem olja är rätt så starkt och har en speciell doft som försvinner efter ett par timmar. Bladen kan brännas på vissa plantor helst om de står under stark belysning. Applicera därför på kvällen och stäng av extra belysning om det används.

Ta bort bladen Ser bladen väldigt trista ut pga ett angrepp och du hittar en stor population på ett blad så kan du alltid ta bort det helt enkelt. Bladen växer tillbaka och plantan lägger inte energi på ett sämre blad.