Växtbelysning

Växter skapar sin egen mat från ljus genom fotosyntesen och behöver rikliga mängder för att må bra och växa.

Av Niklas Hjelm

En bra växtbelysning behöver uppfylla dessa krav: 

En bra växtbelysning: 

1. Starkt ljus

   Ger tillräckligt mycket och bra ljus så att växten växer och inte stannar i utvecklingen.

2. Energisnål

   Att watt-talet är lågt. Desto lägre desto mindre kostar det sen.

3. Behagligt ljus

   Ett ljus som inte ser för onaturligt ut. Desto mer behagligt ljus desto bättre.

Om vi börjar med den första punkten så är det viktigt att hålla isär de olika begreppen som finns kring belysning och helst växtbelysning. Vi tar det från början.

Växter är anpassade för att växa utomhus i solljus. Utan solljus kan de inte växa vilket är en av anledningarna till att du inte ser jättemycket blommor mitt i vintern. Solen är en fantastisk ljuskälla som ger växter all den energi de kan tänkas behöva, plus att den är gratis. Solen ger för det mesta dessutom ett behagligt ljus. Vår vinnare är alltså utan tvekan solen! Min poäng är att kan du odla och utnyttja solen så gör det! Söderfönster, växthus och andra ljusa platser behöver inte tillskottsbelysning utan där gör solen jobbet åt oss, fantastiskt!

 

 

Vill du odla utomhus under vår, sommar och höst kan du sluta läsa nu och njuta av allt solen ger. Vill du ha grönsaker året om så läs vidare. För att återgå till den första punkten, starkt ljus! Vad är starkt ljus? Vi tar några referenser för att göra det lättare:

Watt är den effekt en lampa har,
inte hur mycket ljus den kan leverera.

När solen skiner utomhus mitt på dagen så är ljusintensiteten på en viss punkt på bladen runt 100 000 lux. Skiner samma sol in genom ett fönster vid samma tid och träffar bladen så får vi runt 25-35 000 lux. Skulle det dessutom vara lite mulet ute sjunker det till 5000 lux. Som ni säkert märker avtar ljuset desto mer det filtreras. Ett ljust rum som är bra upplyst får cirka 500 lux, där jag sitter och skriver denna artikel får jag knappt 100 lux. 

	uMol	lux (sol)	lux (lysrör)	lux (HPS)
Omvandling direkt solljus	2000	108 000	148 000	164 000

I tabellen ovan ser vi att när solen skiner på som mest så får vi cirka 2000 uMol eller runt 100 000 lux. Hade du velat få motsvarande uMol i lysrör hade du behövt ett lux 148 000. Detta gäller enbart för Apogees utrustning som vi använder, men ger ett riktmärke. 

Denna data och uträkningar kommer från Apogee instruments som tillverkar mätutrustning av hög kvalité. Vill du veta mer om hur de räknar och mäter, så hittar du mer information här.

Olika märkningar

Vad är då lux och varför behöver jag veta det? När du tittar på lampor så kommer du troligen se mellan två och fyra olika märkningar. Dessa är

• Watt Den effekt en lampa har, inte hur mycket ljus den kan leverera.
• Lumen Ljusflöde. Alltså mängden ljus som strålar från lampan.
• Lux Den koncentrerade mängden ljus på en punkt. Om 1 lumen träffar en yta på 1 m² får den ytan illuminansen ("belysningen") 1 lux.
• Candela Styrkan på ljuskällan. Kommer från ljuskällan från ett waxljus. Om ljuskällan utstrålar 1 candela i alla riktningar, är ljusflödet per steradian 1 lumen.
• uMol (PPFD) Lättast att beskriva det som antalet fotoner som träffar en yta per sekund i ett våglängdsområde som växter kan ta upp genom fotosyntes. 

Det är med andra ord väldigt lätt att bli förvirrad! Det finns dock vissa saker att titta extra noga på. Lumen och lux hör ihop. Vi tar ett räkneexempel.

High output lysrör exempel  T5

• 24w 1550 lumen =  500 lux på 1m 120 graders vinkel
• 21w 1900 lumen = 604 lux på 1m 120 graders vinkel

Räkneexempel:

• 21w x 16h / 1000timmar = 0,336 (0,384)
• 180 dagar x 0,336 = 60kr om kWh är 1kr. (69kr) 15% dyrare med 24W. 

Även fast den ena lysröret har mindre watt så ger det mer lumen. Mer lumen ger mer lux vilket ger mer tillväxt hos dina växter. 

Hur mycket ljus krävs för att det ska växa?

För att du ska få någon tillväxt krävs minst 1600 lux eller 30 uMol (PPFD). Sticklingar klarar sig på mindre i början, men de flesta växter kräver mer, helst fruktsättande. Det är därför det är mer eller mindre omöjligt att odla något inomhus utan växtbelysning på vintern. Som jag skrev, där jag sitter är det knappt 100 lux att jämföra med de 1600 som krävs för att något ska kunna växa ordentligt. Eller jämför med om du ställer en blomma i fönstret en sommardag när solen ligger på och du får runt en 30 000 lux. Läs mer om hur mycket ljus växter behöver där vi testar LED och Lysrör. 

Mycket värme lite ljus

Om vi fortsätter längs listan så kommer vi in på energisnålt. De flesta lampor som har högt watt-tal genererar mycket värme och lite ljus. Detta är en dum kombination eftersom det är ljuset vi vill åt, inte värmen. Som tdigare sagt så finns det en koppling mellan watt och mängden ljus lampor kan producera. Det finns HPS (High pressure sodium) och MH (metal halide) lampor som producerar mycket ljus men med stor effekt (250w - 1000w). Dessa drar mycket ström och genererar mycket värme och är svåra att vara i närheten av (mycket ljus). Dessa går bort. 

Detta lämnar oss med lågenergilampor, lysrör och LED. LED är utan tvekan det som har bäst livslängd och energieffektivitet. Den kostar dock betydligt mer i inköp än både lågenergi och lysrör. Lysrör och lågenergilampor skiljer sig också på andra sätt, deras ljusspridning och hur vi upplever ljuset. Om vi tänker oss ett stearinljus så skiner det lika mycket i alla riktningar, så funkar också en vanlig lampa. Problemet med detta är att våra växter inte växer runt lampan utan oftast under. Detta gör att vi måste använda oss av reflektorer för att rikta ljuset på ett bra sätt. Dessa kan ta en hel del plats och är kanske inte alltid så snygga att ha i en hemmamiljö. Det går dock att göra snygga och kreativa lösningar. LED har den fördelen att ljuset redan är riktat, undersök dock vinkeln noga innan du köper då den i vissa fall kan vara väldigt snäv.

LED belysning för växter har ofta dioder i blått och rött.

Den sista punkten som jag tycker är viktigt för en bra växtbelysning handlar om hur vi som är i rummet upplever ljuset. Ett problem med LED är att dioderna är anpassade för PAR spektrumet vilket gör att de är mer blå-röda i färgen. Detta gör att färgen på bladen blir lila. För att få ett mer trivsamt ljus och ett något bredare spektrum har tillverkarna börjat tillsätta gröna och vita dioder för att få ett mer naturligt ljus. Detta är har de t.ex gjort på rymdstationen för att astronauterna tycker det är mer behagligt att se det gröna hos växterna. Det är dock just detta som gör LED så effektivt. Istället för att "slösa" ljus i en våglängd där fotosyntesen är sämre så optimerar man ljuset för maximal upptagning. Detta gör att trots att effekten ut är lägre (watt) så blir resultatet ändå bra. 

Avstånd och färgtemperatur

Ljuset avtar med kvadraten vilket innebär att dubblerar du avståndet så får du bara en 1/4 del så mycket ljus. Det är därför viktigt att du har belysningen så nära som möjligt utan att bränna bladen. Hur mycket ljus växterna behöver varierar beroende på vilken fas de är i och vilken typ av växt det är. Sticklingar behöver t.ex mindre ljus medan fruktsättande tomater behöver mer, inget konstigt i det. Kom dock ihåg att du kan ösa på hur mycket ljus som helst, uppfyller du inte de andra tillväxtfaktorerna så kommer du få problem.

Färgtemperatur lysrör
Färgtemperaturen säger ingenting om kvalitén på ljuset då olika kombinationer av rött, grönt och blått ljus kan ge samma färgtemperatur. Detta är alltså framförallt intressant för oss i hur vi upplever ljuset.