Meny

Hemmaodlat

Akvaponisk CSA

Vår akvaponiska CSA är ett projekt som fått stöd av Malmö stad och Sten K Johnsons stiftelse. Ett pedagogiskt och producerande odlingssystem för 8 personer året om mitt i staden.

Det gäller att få rätt på alla uträkningar för att balansen ska gå ihop ett Aquaponicssystem. För lite växer så kommer nitratvärderna snabbt att gå upp till för fiskarna jobbiga nivåer, för lite och växerna blir snabbt bleka om nosen. Dessutom måste vi regelbundet kontrollera så att pH och näringsämnen är i rätt nivåer så att tillväxten blir god. Följande artikel är en förklaring hur vi har räknat och tänker kring uppsättningen av vårt Aquaponics CSA projekt. CSA står för Community Supported Agriculture och innebär att du som privatpersoner köper en andel i vår odling i utbyte mot grönsaker. Intresseanmälan för en andel

Först lite övergripande

Vattnet kommer pumpas från en sump (450 liter) varpå flödet kommer delas, ena hälften går till fisktanken (1100 liter) och andra hälften till ZipGrow tornen (hänger i fönstren) där växterna finns. Vattnet kommer rinna genom tornen och fångas upp av en ränna undertill som leder vattnet tillbaka till sumpen. Vattnet som går till fisktanken kommer rinna ut genom botten genom en SLO till ett RFF filter för att sedan gå tillbaka till sumpen. I fisktanken kommer vi ha cirka 28 fiskar på runt 450-500 gram.

Att det är just 28 fiskar och att vi delar flödet är förstås ingen slump utan det finns beräkningar bakom allting som vi nu kommer gå igenom mer i detalj. 

Aquaponics Csa

Aquaponics Oversikt

Vatten pumpas från sumpen till de 20 odlingstornen och tillbaka. Samtidigt går halva flödet till fisktanken via sumpen.

Biofiltrering

En av de viktigaste aspekterna inom aquaponics är att bygga upp stora kolonier av mikroorganismer som kan omvandla ammonium till nirat och bryta ner organiskt material till mineraler. För att detta ska fungera så behövs något typ av filter där mikroorganismerna kan husera. Många gånger när man bygger ett aquaponicssystem så odlar man direkt i biofiltret som också agerar mekaniskt filter. En enkel ebb och flod bädd med lecakulor är ett exempel på detta. Men det händer även att separata filter byggs, ett för mekanisk filtrering och ett för biofiltrering. Detta görs oftast när man jobbar med DWC tekniker och det inte finns någon stor specifik yta.

Hur har vi gjort

I vår fall så kommer vi odla direkt i biofiltret som är ZipGrow tornen. Dessa odlingstorn har en väldigt hög specifik yta (960 m2/m3) samt mycket luftutrymme (91%). Detta gör att du får en väldigt syrerik mijö samtidigt som det finns gott om utrymme för mikroorganismerna att etablera sig. 

Zipgrow Medium

Vi odlar i "non-woven" plassfiber, ett medium som till största delen består av luft och har väldigt stor specifik yta, perfekt för mikroorganismer.

Mekaniskt filter

Det finns många olika typer av mekaniska filter, men ett vanligt är ett Radial Flow Filter (RFF). Detta filter tvingar vattnet att ta en omväg vilket gör att större partiklar faller till botten och det rena håller sig vid ytan. Efter ett tag kan man tömma ut de stora partiklarna med en kran i botten. Den här illustrationen från earthan edge förklarar det bra.

Rff

Hur har vi gjort

Det är främst våra odlingstorn som agerar mekaniskt filter, men vi använder även ett Radial Flow Filter (RFF) för att fånga upp större partiklar som vi inte vill kloggar igen systemet. Det som man måste tänka på här är att man inte kan ha för kraftigt flöde då partiklarna inte hinner landa. Det får heller inte gå för långsamt då vi inte tar bort tillräckligt mycket skit från fisktanken. 

Radial Flow Filter

Vår variant av ett Radial Flow Filter.

Syresättning

För att fiskarna, växterna och mikroorganismerna ska må bra så behövs tillräckliga mängder av löst syre. För nitrifikationsbakterierna är detta extra viktigt då de inte kan omvandla kvävet i en syrefattig miljö (under 2 mg/l). Du behöver därför ha minst 4-8 mg/l löst syre i vattnet hela tiden. Om du inte syresätter är det lätt att du får en anaerob miljö (illaluktande sörja) vilket leder till bland annat fiskdöd.

Hur har vi gjort

Vårt vatten cirkulerar hela tiden och kommer i kontakt med luftens atmosfär i rännan, när vattnet rinner ner i sumpen och i vattentanken. Förutom detta kör vi ett aeroponicssystem i sumpen som skapar stor syresättning och i fisktanken har vi några syrestenar för att hålla syrenivån hög även där. 

Flow rate

Den avföring som fiskarna producerar behöver transporteras bort och brytas ner av biofiltret. Om mängder fiskar är väldigt stor så behöver du ha en flow rate som är dubbla din vattentanks volym. Om du t.ex har en vattentank på 1000 liter så behöver du en flow rate på 2000 liter/h. För de flesta system räcker det dock att du cirkulerar hela din vattenvolym en gång i timmen. Så har du en tank på 1000 liter så behöver du en flow rate på 1000 liter/h.

Hur har vi gjort

I vår uppsättning så har vi en vattentank på 1100 liter plus en sump på 450 liter och ett filter på 200 liter vilket ger en totalt vattenvolym på 1750 liter. Enligt beräkningen ovan skulle innebära en flow rate på 1750 liter/h. Vi kommer dock bara ha en flow rate på mellan 600-800 liter/h vilket bara är drygt hälften av vattenvolymen varje timme. Anledningen till detta är att ZipGrow tornen har en väldigt hög specifik yta och behöver bara mellan 30-40 liter/h och torn. En större vattenvolym hade mer eller mindre översvämmat tornen. Du kan alltså behöva anpassa din Flow Rate utifrån vad du använder för utrustning, men hela vattenvolymen per timme är ett bra riktmärke. 

Fisktank aquaponics

Vi använder samma typ av plastfibertank för fiskarna och sumpen.

Sumpen

En sump är en uppsamlingsplats för vatten som används för att kunna hålla en jämn vattennivå i fisktanken. Den är också ett bra ställe att tillsätta extra näringstillskott.

Hur har vi gjort

Sumpen är hjärtat i systemet. Här samlas vattnet från odlingstornen och fisktanken och här pumpas det ut igen. Vår sump är gjord av glasfiber, är rektangulär med en konisk botten och är fylld till 450 liter. Från den pumpar vi upp vatten vars flöde delas och går till odlingstornen och tanken. Ovanpå tanken har vi ett lock med hål i. Dessa hål nyttjar vi för att odla lite extra grönsaker med hjälp av ett aeroponicssystem som sitter i själva sumpen. 

Fiskarna

Hur stor din fisktank behöver vara styrs till stor del av hur många fiskar du har i den. Ett riktmärke är att hålla sig under 20kg fisk per 1000 liter vatten. Högre än så och du får snabbt problem med både filtrering och syresättning. Dessutom är det oftast stressigt för fiskarna att vara så tätt sammanpackade. För inomhusodlingar så är det smart att välja en fisk som trivs i varmare vatten såsom guldfisk eller tilapia/kattfisk beroende på om du vill äta den eller inte. Har du ett utomhussystem så kan man odla fisk såsom öring, men dessa ställer mycket högre krav på vattenkvalitén. Det är utan tvekan lättast att börja med en tåligare fisk. 

Hur har vi gjort?

Vi har räknat med cirka 40 liter vatten per fisk där varje fisk max kommer väga mellan 450-500 gram. Problemet är att det är väldigt svårt att få tag i så stora fiskar direkt så man behöver köpa sättfisk. Vi kommer börja med 42 tilapia som från början väger mellan 100-150g. Detta ger en biomassa på runt 5,5kg. När de är fullvuxna mellan 400-500g så kommer det vara på gränsen för vad systemet klarar av, runt 20kg / 1000 liter. Men som med all fiskodling kommer troligen inte alla överleva och det är bättre att räkna i över än i underkant. Skulle det bli för trångt så går fisken att äta utan problem. 

Fiskfodret

Eftersom det fiskmaten som blir till näring för växterna så måste denna vara proteinrik och av hög kvalité. En del fiskar är rovfiskar och behöver då mer proteinrikt foder (>50%), men de som är allätare klarar sig på mindre proteinrikt (32%).

Hur har vi gjort?

Som det ser ut i nuläget kommer vi enbart använda ett kommersiellt fiskfoder. Med tiden hoppas vi kunna odla en del av fodret själva.

Odlingstornen

För att ta hand om kvävet och andra näringsämnen som mikroorganismerna producerar så behöver du någon typ av odling. Har du för mycket växer så är det lätt att få näringsbrist, men det är snarare vanligare att du har för stor vattentank i förehållande till mängden växer, vilket leder till för stora mängder nitrater.

Hur har vi gjort?

För att se om systemet kan hantera avföringen som produceras så behöver vi räkna ut vår BSA (Biological Surface Area). Detta gör vi genom att ta vår SSA (specific surface area) gånger volymen på odlingstornen.

Varje odlingstorn har en specifik yta på 960 m2/m3 och den totala volymen för 20st odlingstorn är 0,31m3. Detta ger totalt en total BSA på 297m2.

Desto högre BSA ett aquaponicssystem har desto fortare omvandlas ammoniaken till nitrat och desto mer effektivt blir det. Du vill åtminstone ha 2,3m2 BSA per 450 gram fisk, men hellre 9m2 för effektivare omvandling.

Vi kan nu enkelt räkna ut hur många fiskar vårt system kan hantera genom att ta 297m2 genom 9m2 vilket ger oss 33 fiskar a 450 gram fisk. Hade vi gått på det lägre måttet så hade vi fått 129 fiskar, detta hade dock varit totalt orimligt av många skäl, inte minst syreproblematiken som hade uppstått. Nu har vi inte mer än 42 fiskar vilket ger oss ytterligare lite marginal. 

Zipgrow Torn

Kål som växer i ZipGrow Torn (våra odlingstorn) hos Bright Agrotech

Växterna

Du kan odla de flesta typer av grönsaker i ett aquaponicssystem men det är generellt svårare och mer tidskrävande att odla frukter. Dessa behöver generellt större mängder fosfor och kalium där framförallt kalium kan bli ett problem. Läs mer om tillsättning av näring till aquaponics.

Hur har vi gjort?

Vi kommer fokusera på sallat, kål och örter. Sallaten kommer att skördas helt, medan mycket av kålen och örterna kommer få sitta kvar i systemet för att ge mer frekvent skörd. Vi kommer att jobba med en relativt stor variation och alltid experimentera med någon ny grönsak.

Nyligen uppdaterade artiklar

Laddar